onesecretlove.blogg.se

Previously in You gave me everything:

Kimberly's Perspektiv   

 

---

 

Jag åkte med min bil på väg hem emot Harry. Vi hade inte träffast så mycket den senaste tiden för att skolan och jobbet hade tagit över min tid. Han hade kommit till mitt jobb och suttit där och beställt så att vi kunde prata men det var kanske bara några 5 minuters prat. Jag parkerade på andra sidan gatan ifrån hans lägenhet, klev ur bilen och sprang över gatan och in genom hans port.

 

Jag hade precis kommit fram till dörren när han öppnade och jag fick en chock.

"Oh Harry I was just about to ring on the bell." Sa jag och höll min hand över bröstet.

"I'm so sorry, but I saw your car so I thought I could open." Sa han och bjöd in mig i hans varma famn. 

Vi satte oss i soffan i hans vardagsrum, jag ville faktiskt komma hit idag för att prata om Mr Adams, jag kände mig skyldig till att han hade flirtat med mig.

"Harry.." Sa jag och kollade ner i mina händer, han stängde av tv:n och kollade på mig, jag kollade upp och öppnade munnen, "There is something you should know." Sa jag, han spände ögonen i mig "There is a new teacher at my school, or not new but he has just worked there umh.. Like three months." Harry nickade "And his name is Mr Adams, and he's very young and.." Harry avbröt mig.

"Do you fancy him?" Frågade han och jag såg hur han bet ihop sina tänder så att käken spändes.

"No.. Or he's flirting with me and I don't know what I should do." Sa jag.

"Do you like it? Does he make you nervous?" Sa han med en högre ton.

"I don't know." 

"You don't know? You don't know!" Han ställde sig upp och lade sina hände på varsinn sida av hans midja "Of course you would know." Sa han.

"No I don't because I don't know where we are." Sa jag och reste mig själv upp.

"Where we are?" Jag nickade, Harry kollade ner på golvet och sedan reste sin blick till mig igen "Where do you want us to be?" Sa han med en sårad röst.

"Harry..." Jag kände hur svårt det här är, jag kände hur det gjorde ont i hjärtat, jag såg att Harrys ögon blev blankare "Do you remember when we started seeing each other, when all we did was having sex, do you remember?" Han nickade.

"What has that to do with this?" Sa han svagt.

"Everything, because it was then......" Jag svalde tugnt "It was then I started to have feelings for you." Han kollade upp på mig.

"What about Mr Adams?" Sa han.

"I don't know." Sa jag.

"Stop it Kim! You do know! Just tell me, what are your feelings for him?" 

"Okay maybe I do fancy him, maybe I think he's attractiv, maybe he makes me blush, makes me nervous and makes me feel good and bad at the same time." Skrek jag ut, Harry tog djupa andetag, man kunde se lätt att han var de svartsjuka typen. 

"Then don't tell me that you have feelings for me!" Skrek han tillbaka.

"I can't lie!" 

"Shut up! Just shut up, I don't want to hear that when I know I can't trust you when you are at school! I don't want to walk around wondering if you would have sex with your teacher or if it's just me you are sleeping with." Han skrek det, mina tårar trängde fram, jag stod helt mållös, jag kunde inte få fram ett ord. 

"You don't trust me." Fick jag fram, han vände sig om emot mig och började skaka på huvudet. "Well that is just great, that was all I needed to know." Sa jag och tog upp min väska. "We are done Harry, done, this is over." Sa jag och gick emot dörren.

"Good, great, that's just fantastic!" Skrek han, jag öppnade dörren stormade ut och smällde igen den lika fort. Jag sprang ner för trapporna medan tårarna trängde fram, jag kämpade så hårt jag kunde för att dem inte skulle kunna komma fram.

 

Jag satt i min bil, kollade upp på hans lägenhet. Jag såg en skugga gå runt och slå i saker, jag höll för min mun, kände hur jag började snyfta. Jag startade bilen och åkte där ifrån, jag ville så långt bort som jag kunde, bara åka ifrån honom. 

Jag stannade på en parkering vid en park, jag kände hur all sorg, ilska och aggression kom fram, jag slog mina händer emot ratten, kände smärtan i handflatorna. Tårarna forsade fram, jag kände mig helt övergiven. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen, jag lutade mig fram till ratten och lade mitt huvud på. Jag hulkade efter luft, men jag fick inte tag på någon. 

 

 

 

 

Jag tog upp mina händer i håret och höll ett stadigt gräpp. Jag såg Kims bil försvinna bort, jag följde den med blicken så långt jag kunde. Jag kände min ilska spridas i kroppen, jag tog upp en vas och drämde den i väggen, den gick i tusen bitar om inte mer. Mina fötter gick med aggresiva steg över mitt vardagsrumsgolv. Det låg splitter överallt, min fot sved, jag hade trampat i en bit av vasen. 

 

Det ringde på min dörr, jag gick snabbt fram och öppnade den med ett ryck, jag hade hoppats på att hon kom tillbaka men det gjorde hon inte. Det var en äldre dam, jag tror hon bor på första våningen. 

"Is everything alright?" Sa hon med en svag röst, hon såg skrämd ut.

"Yes, sorry, I was just in a fight." Sa jag och tog upp handen till håret.

"With your girlfriend I guess?" Sa hon.

"Yeah, I guess." 

 

Jag stängde igen dörren efter att den äldre damen hade gått. Jag började gå runt i lägenheten, inte veta vad jag skulle göra. Hon hade gått, hon hade lämnat mig, hon tänkte inte kolla tillbaka. Jag kände mina tårar rinna längst mina kinder. Jag drog bort dem med handflatan och tog hastigt upp min jacka ifrån en stol och gick ut ur min lägenhet, låste och gick med snabba steg ner för trappan. 

 

Jag stod utanför ett flertal radhus, jag knackade på en utav dörrarna där och jag väntade, väntade på att någon skulle öppna, att någon skulle höra mig, vilket någon gjorde, dörren öppnades och ett leende spreds på läpparna hos min mamma.

"Hello sweetheart, what brings you here?" Sa hon i dörröppning.

"Hi mom." Sa jag och hon bjöd in mig.

Jag satte mig på soffan i vardagsrummet och kollade på när mamma gjorde te. Hon kom med två koppar till oss, satte sig i soffan precis bredvid mig.

"So tell me Harry, what have happend?" Sa hon, jag skakade på huvudet.

"Why can't I ever just come to hangout here?" Sa jag.

"Well of course you can, but lately you've always got that girl with you, Kim and when I saw your face outside, I could tell you've been crying." Sa hon och jag nickade en försiktigt nickning "So tell me love, what happend?"

"It started with her teacher, he's flirting with her and it just makes me so mad.."

"Do you trust her?" Avbröt hon mig

"I-I-I..." 

"Harry, do you trust Kim?" Sa hon och kollade skarpt i mina ögon.

"Yes, I guess I do." Sa jag.

"Well then why did you let her go if you trust her?" Frågade hon.

Jag kollade ner i min kopp, jag hade ingen aning om varför jag lät henne gå, när jag ändå litar på henne. Jag vet att Kim inte ens skulle komma på tanken att vara otrogen om det ens blev så, eftersom vi inte visste vart vi har eller hade varandra.

Jag måste göra något, jag måste åka till henne, jag måste be om ursäkt!

Kapitel 20!!! Here you got it! Så vad är det som händer egentligen? Vad tror ni kommer hända här näst? Vi får bara vänta och se! Hoppas ni har haft det bra och fortsätter att ha det bra så hörs vi snart igen!

 

/ Julia :) xx