You gave me everything, Chapter 21 - Don't You Dare

 Previously in You gave me everything:

Harry's Perspektiv   
 
Jag kollade ner i min kopp, jag hade ingen aning om varför jag lät henne gå, när jag ändå litar på henne. Jag vet att Kim inte ens skulle komma på tanken att vara otrogen om det ens blev så, eftersom vi inte visste vart vi har eller hade varandra.
Jag måste göra något, jag måste åka till henne, jag måste be om ursäkt!

 
 
 
Kimberly's Perspektiv
 
 
Tre dagar hade gått förbi sedan jag och Harry hade bråkat, tre hela dagar, de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag hade fått kämpa mig upp ur sängen varje dag, jag ville inte gå till skolan och se Mr Adams, det var hans fel att jag och Harry bråkade. Om han inte hade varit så nära mig hela tiden och behandlat mig bättre än alla andra elever så skulle jag aldrig blivit röd i andsiktet och kännt några känslor när jag är runt honom. 
 
Jag anledde till skolan i min vanliga tid, 10 minuter innan jag startade. Jag gick till mitt skåp och låste upp det, tog ut mina kemi böcker och stängde det igen. Klockan ringde och jag gick emot dörren, inne satt redan några elever och Mr Adams, han satt som vanligt på hans skrivbord och kollade över eleverna som kom in och satte sig. Jag gick förbi honom så fort jag kunde men jag kände ändå hans flin på mig när han iaktog mig. Jag tog en plast högst upp i vänstra hörnet längst bak, han kollade fundersamt på mig men jag kollade ner i mitt block. 
 
Lektionen tog slut och jag skyndade mig ut, jag trodde jag skulle klara mig ut men självklart gjorde jag inte det.
"Kimberly, could you stay please." Sa han med en lugn röst, jag nickade och satte mig mitt emot honom på första raden, han stängde dörren efter de sista eleverna som gick ut, han låste. Mitt hjärta bultade fortare och hårdare i mitt bröst. Mina händer blev skakiga. 
"What have happend to you?" Frågade han.
"What do you mean?" Frågade jag.
"You've change place in the classroom, you don't look at me, it's like I frighten you?" Sa han.
"No." Skakade jag på huvudet "I just had a fight with someone I care about and he won't talk to me anymore." Sa jag.
"Was he your boyfriend?" Frågade han.
"I don't know but I guess he was." Sa jag och log ett litet leende när jag tänkte på Harry.
"Well then you won't mind if I do this." Sa han och tog min hand, han drog mig emot honom, jag var helt stel, jag visste inte vad jag skulle göra, han kysste min kind, jag placerade mina händer på hans bröst och tröck ifrån. 
"No what are you doing?" Sa jag högt.
"Come on, you want me." Sa han och kysste mig hårdare men på mina läppar. Jag pressade mig ifrån honom så hårt jag kunde men min kraft var inte stark nog att få bort honom, han tröck sig tillbaka, placerade sina armar runt mig och höll. Jag tog upp handen och slog honom så hårt jag kunde, han kollade irriterat på mig och tog tag i min hand.
"Don't you dare to that again!" Sa han högt och slog till mig på kinden, det sved. Jag tog upp en hand för att hålla på platsen han precis hade slagit på.
"Let me go!" Skrek jag med tårar som rann ner för min kind, han täckte för min mun med hans hand.
"Shut up." Sa han.
Vi hörde någon som ryckte i dörren, jag hoppades att någon fick upp dörren, att det var en annan lärare, men nej. Det vart helt tyst och Mr Adams log, han kysste mig igen. Det hördes en smäll och dörren flög upp, från korridoren kom Harry, jag kände hur glad jag blev, han hade sparkat in dörren.
"Let her go, right now!" Sa han högt och irriterat.
"What are you going to do pretty boy? Huh, wasen't this the boy who hurted you Kim?" Sa han och kollade på mig, Mr Adams hade en röd fläck på kinden ifrån mig hand.
"Don't fucking touch her, she's mine, you hear me?" Sa Harry och gick fram till oss, han puttade undan Mr Adams och tog mig i handen, han drog mig bakom honom, så att han stod framför. 
"He's not going to touch you again love." Viskade han till mig och tog upp sin hand till mitt ansikte, han torkade bort mina tårar. 
"How cute." Sa Mr Adams och gick emot oss "Come on Kim, you don't fool anybody, you like me and you know it." Sa han.
Harry spände sitt käkben och gick fram till Mr Adams, han spände sin hand och smällde till Mr Adams precis på kinden, han vek undan och höll sin hand på kinden. 
"Son of a bitch!" Skrek han när han lutade sig neråt, det var väldigt rött, det tog över den lilla röda fläcken jag hade skapat.
"Now do you understand, leave her alone." Sa Harry.
"Fuck you." Var det ända Mr Adams sa, Harry gick fram till mig, tog upp mina kemi böcker och sedan tog min hand, vi gick ut ur klassrummet, det var absolut ingen i korridoren vilket var ett mirakel, det borde ha varit en folksamlig utanför, men det var ju lunch så de flesta hade gått dit. 
Harry stannade vid en bänk efter att ha gått med mig en stund, han vände sig om och lade båda sina händer på en varsinn sida av mitt ansikte, han kollade mig djup i ögonen.
"Are you alright love?" Sa han, jag nickade svagt innan jag kände hur rädd jag faktiskt var, jag började skaka på huvudet och kastade mina armar runt Harry, jag höll hårt och mina tårar forsade ner. Han lade sina armar om mig och kysste min panna.
 
 
Harry's Perspektiv
 
 
Jag hade stannat utanför Kim's skola för att överraska henne, jag kände att jag hade betett mig så illa, jag ville be om ursäkt. Jag gick in för dubbeldörrarna och in i korridoren. Det var helt folktomt här inne, ingen syndes till, jag gick till vänster och hörde någon skrika.
"Let me go!" Rösten var bekant, jag ville inte tro mina öron, jag gick fram till dörren, tog i handtaget, det var låst. Det tystnade till i salen och jag backade undan, jag tog lite sats innan jag sparkade in dörren, den flög upp och jag gick in. Jag såg att Mr Adams hade ett stadigt gräpp om Kim, jag kände hur hela jag började koka. 
"Let her go, right now." Fick jag fram.
"What are you going to do pretty boy? Huh, wasen't this the boy who hurted you Kim?" Sa Mr Adams och kollade på Kim, hon hade ett märke på kinden, jag spände käken och kände hur arg jag började bli.
"Don't fucking touch her, she's mine, you hear me?" Sa jag och gick fram till dem, jag puttade undan Mr Adams och tog tag i Kim, jag ställde henne bakom mig och kollade ner på henne, hon grät. 
"He's not going to touch you again love." Viskade jag till henne och hon nickade.
"How cute." Sa Mr Adams "Come on Kim, you don't fool anybody, you like me and you know it." Han började flina åt henne.
Jag gick fram till honom, spände min hand ihop min högra hand och sted slog till honom rakt över kinden, så hårt jag kunde. Han vek undan av smärta.
"Son of a bitch!" Var det ända han kunde få fram.
"Now do you understand, leave her alone." Sa jag och gick tillbaka till Kim.
"Fuck you." Var det ända han sa.
Jag gick ända fram till Kim och tog upp hennes böcker, jag tog sedan hennes hand och gick ut ur klassrummet, det var ingen i korridoren så jag började att gå fortare iväg. Jag stannade upp vid en bänk och vände mig om. Jag tog upp båda mina händer till hennes ansikte och kollade henne i ögonen.
"Are you alright love?" Frågade jag, hon nickade ett svagt ja innan hon ändrade sig och skakade på huvudet, hennes tårar rann ner för hennes kinder och hon slängde hennes armar runt mig. Hon började snyfta och skakade av rädsla. Jag tog runt mina armar runt henne och kysste hennes panna. "It will be alright love, I promies, I'm here for you and I won't leave." Sa jag, jag kände hennes små nickningar emot mitt bröst. Jag ströck henne över håret. Aldrig i livet att den där idioten eller någon annan skulle få röra henne igen.

Kapitel 21! Vem trodde något sådant om Mr Adams? Det vart en liten vändning där kan man ju säga! 
Hoppas ni tyckte om det och kapitel 22 kommer upp snart. Jag har inte så mycket att säga mer än kommetera, glöm inte det!! Ha det bäst så hörs vi!
 
/ Julia :) xx
 
 




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR